Att sitta med tusch i pannan kan också vara ett tecken på lycka.
Ja, så ser i alla fall Salma på livet. Hon har precis upptäckt glädjen i att ta av korken på pennan, dra några streck eller dutta dit några prickar, för att sedan komma till det svåraste: att sätta tillbaka korken.Hon gör framsteg den lilla damen, oavsett om hon råkar rita en del på bordet eller i sin egen panna. Hon inspireras naturligtvis av hennes mer målarvana bröder, men det är kul när barn testar nya saker! Det är inte alltid föräldrar tänker så, det vet jag: när man för första gången gör något som kan verka lite farligt eller vågat så kanske man inte jublar som förälder, direkt. Jag kallar ibland min lilla tjej för "Marodören" då hon har en mycket fingerfärdig förmåga att snabbt dra ner eller råka tappa saker...
Snart stundar Lussebandyn, en satsning på ungdomar i samband med Lucia. Det är en utåtriktad verksamhet där vi satsar på att ungdomarna i vår stad ska få schyssta alkoholfria alternativ till att kunna ha trevligt under luciafredagen. I år är det tolv lag med, och vi samarbetar med Krylbo AIS, vilket känns skoj! Jag ska vara konferencier, och någon form av kvällens guide, och det är riktigt roligt att finnas med i detta, samtidigt som nattsömnen offras med lätthet.
Och nej, jag såg inte en sekund av Nobelfesten. Gjorde du det?
