Visar inlägg med etikett #betyg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett #betyg. Visa alla inlägg

torsdag 16 april 2015

Nationella prov... dagens frustration.

Har du skrivit ett nationellt prov någon gång?

Förmodligen har du det. Vem minns inte den där pirriga känslan av att skriva ett prov som alla andra i landet gjorde samtidigt? Då förstod jag inte riktigt vad det fyllde för syfte, men nu vet jag mer, efter tio års arbete i läraryrket. Saken är dock den... att jag är inte säker på att Skolverkets betygsgrupp i svenska och engelska hängt med.



Jag har idag sett tydliga exempel på hur bedömningsanvisningar i årets nationella prov (år 9) i svenska och engelska går stick i stäv med de direktiv som varenda lärare ska följa i samband med införandet av den "nya" läroplanen, Lgr 11. Alla former av bedömning som bara behandlar ett kunskapskrav kan enligt Skolverkets egna direktiv bara betygsättas med streck (-), F, E, C och A. Enda gången som mellanbetygen dyker upp är i slutet av en termin. 

I samband med de nationella proven så kan, enligt Skolverket:

  • enskilda kunskapskrav bedömas utifrån HELA betygsskalan, streck, F, E, D, C, B och A
  • tre olika kunskapskrav, som vart och ett bedömts utifrån HELA skalan, skall summeras och få ett slutbetyg på hela provet.
  • I engelska: det är exakt samma anvisningar nu som före den nya läroplanens införsel: det enda som skiljer är när man för in resultaten i en matris och då kan det faktiskt, tro det eller ej, bli följande betyg: streck (-), F, F+, E, E+, D, D+, C, B och A.

  • Det Skolverket alltså gör när det går emot sina egna direktiv är följande:
  1. sätter poäng på uppgifter och översätter ett visst antal poäng till ett visst betyg. Det enda ämne detta fungerar i enligt Lgr 11 är Matematik.
  2. använder hela betygsskalan fast det bara är enskilda kunskapskrav, eller ett fåtal, som bedöms. Enligt LGR11 finns bara F, E, C och A (med tillhörande värdeord) att tillgå vid bedömning av elevers kunskapsnivåer om det inte inkluderar alla kunskapskrav/är i slutet av en termin ( den summativa bedömningen). Ändå använder Skolverket i sina rättningsinstruktioner hela skalan i svenska, och en tiogradig skala (!!!) i engelska.
Jag kommer skriva mer om detta vid ett senare tillfälle, var så säker.

lördag 21 mars 2015

Att få A i alla ämnen - snudd på en omöjlighet?

Denna dag handlar förmiddagsdiskussionen om högpresterande elever som vill ha A i allt.




Jag föreslår att läser blogginlägget ovan.

Allting började med att frugelugan läste ett blogginlägg från en tjej som tycker att det är nog nu: att skolverket och lärarna får sänka kravbilden så att de som vill ska kunna få A i alla ämnen.

Det här är ingen enkel diskussion. Jag ska försöka vara tydlig med vad jag tycker stämmer, och ge min syn på det jag inte håller med om. Jag väljer att citera urval ur hennes blogginlägg:

Det är omänskligt, orättvist och bäddar för misslyckanden. Det är ett betygssystem som är skapat för att elever ska misslyckas och ger inget utrymme för fel. För om jag som elev får A på alla prov förutom ett och får E så kommer mitt slutbetyg i kursen att bli ett D. 
Omänskligt? Nej. Det riktar sig mot levande elever.
Orättvist? Ja, om lärare gör olika i bedömningen, dvs ser mellan fingrarna och ger ett betyg som hade fungerat med förra betygssystemet, då man kunde nå högsta betyg utan att visa MVG-kvaliteter inom alla uppnåendemål. Är det orättvist att inte lika många elever kan nå A (då kravbilden ÄR högre 'än MVG), eller var det inte det som var lite meningen med det nya betygssystemet?

Får man inte misslyckas på enskilda uppgifter eller prov, är det kört då att få A? Svar: Nej, det är inte kört. Eleverna får flera chanser på varje kunskapskrav att visa sina förmågor under skoltiden. Det står inte och faller med EN insats EN gång.

Får jag C på alla prov förutom ett och får ett E så kommer mitt slutbetyg också att bli ett D.

Prov är ju knappast det enda som ligger till grund för ett betyg. Man kan redovisa sina kunskaper på lite olika sätt, beroende på ämnets karaktär. I en del moment visar man det skriftligt, andra muntligt, andra med ett drama, andra med en presentation, annat med en laboration, annat med en längre process, osv. Prov är inte i sig själva betygsgivande.

Varför ens kämpa för ett A? Varför ens klämma ur sig de där "nyanserade" och "välutvecklade" meningarna om de ändå inte kommer att väga upp någonting?

Tja... om man siktar mot månen kan man nå trädtopparna. Problemet blir ju om man inte siktar alls, då kommer man garanterat inte att lyckas lika bra. Om jag som elev gick in för att försöka nå ett A och till sist får ett B, så skulle jag inte se detta som ett misslyckande, utan mer en god indikation på att jag längs vägen gjort väldigt mycket rätt. Tänk att elever i den svenska skolan har 17 ämnen i grundskolan (några färre på gymnasiet), och varje ämne har ett visst antal kunskapskrav som vart och ett ska bedömas utifrån F,E,C och A. Det är först i slutet av varje termin/kurs som de olika kunskapskraven sammanvägs och även ger möjlighet att bedöma elevens kunskaper utifrån betyg D och B. 


Utöver detta så är en viktig fråga: lär jag mig för prov/enskilda betygssteg, eller lär jag mig för livet? Jag hoppas på det senare.

Jag har kompisar som vill komma in på högskolelinjer där kravet är A i alla ämnen för att ens vara behörig för att söka.

Då undrar jag vilka högskolelinjer det är? Om högskolelinjerna behåller samma kravbild som i det förra betygssystemet (MVG i allt), och tror att det fungerar även nu så tror man fel. Det ÄR svårare att få A, alltså måste kravbilden sänkas i intaget /räknas om så att de som ansöker kan komma både från det äldre och det nyare betygssystemet på samma villkor. Allt annat vore parodi.

Ledsen att behöva vara den som förmedlar detta men omotiverade skolungdomar gör inte bra ifrån sig på prov.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/pisa-avslojande-vacker-starka-reaktioner/

Denna kommentar handlar om Pisa-jämförelserna mellan många olika länder. Eleverna i Sverige vet att det kvittar vad de får för resultat på det här provet. Det kommer inte på något sätt avspegla sig i elevernas betyg, varken gynna eller missgynna ett betyg. Eleverna får inte ens reda på vad de hade för resultat! I Singapore har man en helt annan  syn på detta (läs DN:s länk), och Pisa-provet är en möjlighet att visa sig från sin bästa sida gentemot sitt land. De svenska ungdomarna i år 9 har aldrig haft så många nationella provdelar som nu: svenska, matematik, engelska, ett SO-ämne, ett NO-ämne, ett modernt språk. Det vore ju konstigt om man la ner krut på att skriva ur sig allt man kan på PISA-provet, så jag är inte ett dugg överraskad över att just svenska ungdomar uppvisar en hyfsat nonchalant inställning till Pisa - provet. Jag vill vända på ovan nämnda citat: 

Skolungdomar gör inte bra ifrån sig på omotiverade prov.



Jag kommer inte att gå ur gymnasiet med toppoäng. 

Jo, det tror jag faktiskt att du kommer göra. Du ska inte jämföra ditt betyg med någon person som fått betyg i ett annat betygssystem. Du ska inte ens jämföra dig med någon annan person - det är dina kunskaper och förmågor som ligger till grund för ditt slutbetyg, och det vore väldigt märkligt om du i varje ämne, varje kunskapskrav skulle uppnå A. Det kommer extremt få elever i Sverige att göra varje år, och det borde inte spela någon roll. Det finns ingen rättvisediskussion i om man kan nå A i allt eller inte. Det som blir rättvist är att ni som elever vet vad som förväntas av er utifrån varje kunskapskrav och att ni får chans att jobba med det som hindrar er från ett högre betyg. En del elever kommer då anstränga sig för detta, och en del kommer avstå. 

Ska även tillägga att många lärare inte följer detta system till punkt och pricka (bland annat för att det är orättvist) utan "ser hellre mellan fingrarna" och ger de betyg eleven i fråga förtjänar.
Alla lärare som inte följer det nya betygssystemet gör fel. Det kommer knappast gynna den svenska lärarkårens trovärdighet och jakt på ett större erkännande från kreti & pleti.
Det som händer är att eleven får ett betyg den INTE förtjänar. Man ska inte blanda ihop betygssystemen. Ska jag vara helt ärlig så tror jag att högstadielärare i vårt land har pratat om betyg och bedömning i högre grad än vad man gjort på gymnasiet. Ju färre samtal man har haft kring detta, ju längre är man ifrån att göra schyssta bedömningar och betygsättningar utifrån LGR 11. 

Jag förväntar mig inte att alla ni läsare håller med mig, men det är inte heller meningen här i livet. Så... hur tänker du kring betyg?

"Tro inte att du är något. Vet det."

häst från Dalom